Då var det dags för Thailandssol att dra till Turkietsolen! Just nu sitter Emelié på tåget från Fagersta till Västerås, därifrån tar hon tåget mot Landvetter som jag hoppar på i Örebro kl 13.10. Då startar resan för oss på riktigt! Mot Turkiet och Side. 14 dagar ska vi vara borta och jag ska försöka att hålla minna läsare uppdaterade kring våra äventyr ;) Det ryktas om trådlöst internet på hotellet så det bör inte vara några problem. Hotellet ligger ca 1 km ifrån stan och 200 meter ifrån stranden.

Min resväska väger 14 kg. Inte ok.
Ni kan följa resan ur Emeliés perspektiv här: http://emelieryman.blogg.se

Jag är trött på att aldrig leva ut mina drömmar. Så år 2011 ska bli det år då jag faktiskt gör det. DET NI! Jag tror inte alla komma hålla med om att jag gör rätt. En sak är säker. Jag lever bara en gång, jag är inte ung för alltid. Allt jag äger är bara materialt trams som aldrig någonsin kommer att göra mitt liv fullständigt. Jag har inga djur eller barn som binder mig fast med massa ansvar. Jag har mig själv och mitt liv och mitt ansvar är att leva det fullt ut och att aldrig behöva ångra det jag inte gjorde.

Ikväll ska jag på födelsedagsfest för Malin och Jennie, kommer bli galet kul! Ska dricka en sådan här, så måste göra i ordning nu så jag hinner iväg till Ica innan jag åker. Den är supergod, tyvärr fullproppad med socker :(

Min absolut bästa vän...Det är... Fler än en person! Jag har så många underbara människor i mitt liv som står mig nära och jag vägrar välja EN att peka ut som bäst. Så är det bara. Och ni bästisar, ni vet vilka ni är!

♥

Jag vaknade imorse av att min systerdotter och hennes mamma kom in och väckte mig. Upp for jag, satte mig med en kaffekopp och skolboken i högsta hugg och läste. Gosade lite med E, sminkade och klädde mig och utan frukost, som vi helt glömt av, åkte vi upp på stan.

Väl där fyndade jag en kjol jag velat ha lääänge, för endast femtio kronor! Dock hittade jag inte klänningen, skärpet och väskan jag ville ha... Köpte ögonbrynsskugga och en nagelfil i swarovski! Justja, ett helt underbart heltäckande nagellack i rött  slank ned också.

Vi åt lunch på Jensens. Vi jagade resturang i evighet och när de bekräftade att de hade bord ledigt för två med barnvagn så tvekade vi inte. Otroligt serviceintrikad och vänlig personal, dessutom gav vi en hög dricks. Detta hade tyvärr aldrig inträffat i Örebro där personalen är både snorkig och långsam.

Vi åt huvudrätt, efterrätt och drack kaffe. E vaknade under kaffet men var så pigg och glad. Helt otroligt! Hon spanade på allt och var så nyfiken.

När vi kom hem var jag barnvakt ett litet tag. Sedan tog jag en tupplur och vaknade av att E och pappa D, som kommit hem ifrån jobbet, kom och väckte mig. Supermys! Låg och mös med E ett bra tag innan jag slutligen gick upp och möttes av en fantastisk tacobuffé och ett glas rött.

När vi ätit klart så hyrde vi Inception. Jag blandade underbara jordgubbsdrinkar och vi bara njöt av lördagskvällen! Efter ca 2 och en halv timme var filmen slut, då tog jag och D en långpromenad längs med havet...Det var så vackert! Jag ville bara springa ut på isen och springa där över hela vägen till Köpenhamn!

Så har jag och D pratat lite om presenter samt tittat på schyssta kläder till honom. Nu har han lagt sig, jobb imorgon, L somnade på soffan och jag sitter här.

Perfekt lördagkväll. Varför flyttade jag inte till Malmö? En dag gör jag det, men jag är tacksam för att jag inte gjort det än. Studentlivet i Örebro har gett mig så mycket!

Kramar,
Louise

Vad är kärlek? Svår fråga. Vad för sorts kärlek? Jag anser nog att det finns olika sorters kärlek. Kärlek till familjen, kärlek till sin partner, kärlek till sina vänner, kärlek till sina barn, kärlek till sina djur. Kärleken till sitt arbete!

Kärlek är att stötta någon i vått och torrt. Att vara lojal för den människan, men också att kunna vara ärlig. Att uppfyllas till max av kärlek är pirrande, härligt och ger lyckorus. Kärlek är att finnas till och att kunna ge utan att alltid få något tillbaka. Kärlek är en varm känsla. Kärlek är att aldrig vilja förlora, eller leva utan det som väcker känslal.

Kärlek kan vara vad vi människor lever för, det viktigaste i vårat liv. Men kanske kan kärlek också vara den egoistiska längtan efter att bara få uppmärksamhet och bli bekräftad?

Kärleken för mig inger hopp, tro och lycka. För mig är kärlek en positiv känsla!

Synonymer till Kärlek (synonymer.se):
förälskelse, svärmeri, romans, amour, tycke, böjelse, betagenhet; erotik, älskog, sinnlighet, passion, lidelse; ömhet, tillgivenhet, vänskap; varmt intresse, håg, lust; betagenhet, tillbedjan, dyrkan; käresta, flamma

Julfika: En bulle/längd och en kaka
Middag: 1 kokt potatis, 1 fläskkotlett, sås, broccoli och smörgåsgurka

Hjälp vad god middagen var! Den tackar jag Daniels föräldrar för. Jag har verkligen kommit att tycka om svensk husmanskost och vill lära mig laga det perfekt. Namnamnam!

Då var det dags för det tredje inlägget, om mina föräldrar. De människor som gav mig livet och som tillsammans hjälpts åt att fostra och förvandla en liten flicka till en kvinna. Finns det någon kärlek så stark som föräldrars kärlek till sina barn, finns det något finare löfte än det om en livstid genomsyrad av gränslös kärlek?

Min pappa Håkan är en man som jag tror mig vara väldigt lik till personligheten. Vi har ungefär samma värderingar kring det mesta och vi skrattar åt samma saker, höjer på ögonbrynet åt samma saker och knycker på munnen på samma sätt när vi inte är helt nöjda i en situation. Förutom att vara min pappa så är han min bästa vän. Han har alltid haft samma motto, som lyder "vad gör inte en far för sin dotter?" och det mottot har han följt under hela min livstid. För det finns ingenting min pappa inte gör för mig. Han är stark, han är trygg, han är rolig, han är omtänksam, han är varm, han är lugn och empatisk. Och han kan ALLT.

Min mamma Iréne är en kvinna som jag anser mig vara ganska olik men ändå väldigt lik. Speciellt i sättet att tänka och agera. Vi har ungefär samma smak när det gäller kläder och inredning och vi har båda två väldigt starka åsikter som vi gärna håller fast vid. Så fort jag har ett problem som jag känner att jag inte klarar av att ta tag i eller hantera så vänder jag mig till min mamma. Hon gör allt för mig. Om det behövs så river hon upp himmel och jord för min skull. När hon brinner för något, så lever hon för det fullt ut - liksom jag. Hon är en planerare, företagsam och driven i sitt intresse. Hon är så mycket min mamma, när hon vill och kan. Mitt intresse för resor har jag utan tvekan ifrån henne.

Jag har en väldigt nära relation till båda mina föräldrar, som lever ihop sedan 32 år tillbaka och har varit gifta sedan -86. Vi pratar om allt och när jag kommer hem till dem är det som att åka på rekreation. De tar verkligen hand om mig och om jag bara bad dem så skulle de ge mig allt de har. Om de kunde skulle de ge mig allt jag pekar på och ber om. Om jag kunde så skulle jag ge dem allt de pekade på och bad om. Vi pratar, vi diskuterar, vi kan skälla på varandra men också säga att vi älskar varandra.

Mina föräldrar driver en hundkennel och hundar är absolut det mest centrala i deras liv förutom deras barn och barnbarn. De tycker om att resa bort tillsammans och de gör otroligt god mat. För mig kommer det alltid att vara mamma och pappa tillsammans, i allt de gör. Dom hör ihop. Och dom kompletterar varandra.

Min första kärlek... Min första riktiga och den enda kärlek jag har haft hittills i livet. Vi gick i samma klass på högstadiet. Jag tror det gick nästan en termin innan jag ens visste vem han var. Han sa senare att han tyckt att jag var så vacker från första gången jag gick in i klassrummet. Det är fint sagt. Han är sådan, omtänksam och inte rädd för att ge komplimanger.

Jag minns att jag brukade få låna hans sudd på lektionerna. Vi började prata på msn. Hela nätterna. Sedan kunde jag höra att han skyllde på mig för att han jämt var så trött, men alltid med glimten i ögat. Vi började gå promenader. Höll handen. Smsade jämt, dygnet runt. På skolavslutningen i nian så kysste han mig.

På natten, under en bro i Kumla, mellan rondellerna vid posten ni vet, så blev vi ett par. Den nionde juni 2005.
Sedan var vi oskiljaktiga. Vi var jämt med varandra. Vi pratade om allt med varandra. För mig fanns ingen annan än honom. De följande tre och ett halvt åren såg jag ingen annan man än honom oavsett var jag befann mig.

Vi var i Bulgarien, vi var i Egypten och vi var i Thailand tillsammans. Vi for iväg på cykelsemester. Vi byggde ett terrarium till vår sköldpadda, vi lagade massvis med spännande och ny mat, vi åt tacos och spelade TP varje fredag. Vi var och såg Dream Theater två gånger och vi var och såg Céine Dion.

Vi gick långa promenader dag och natt, sommar och vinter. Han köpte rosor och jag spred ut roseblad över sängen. Vi drack kvällskaffe hos hans föräldrar och han spelade gitarr och synth. Hade jag tur så sjöng han för mig. Han lyssnade på allt jag hade att säga, jag gick på alla hans spelningar.

Vi åkte till Båstad, vi var i Malmö, vi var i Helsingborg och i Sölvesborg, vi var i Stockholm och vi var på Liseberg. Vi satt barnvakt åt mina två yngsta syskonbarn och vi övernattade på en ö.

Efter ett halvår förlovade vi oss, 25 december 2005. Vi åt på resturang, drack körsbärsvin och bodde på hotell. Vi pratade om barn, vi pratade om hus, vi pratade om framtiden vi trodde oss ha tillsammans men som visade sig vara en omöjlighet. Vi gick igenom många prövningar tillsammans.

Vi sa alltid godnatt och jag älskar dig varje kväll innan vi skulle sova. En kväll, 14 oktober och fullmåne, tog sagan slut. Våra känslor hade blivit till något annat, för i vår kärleksrelation hade en så stark vänskap vuxit fram, som hos bästa vänner. Så tog kärleken slut och kvar fanns bara en väldigt stark vänskap. Med tårarna rinnande så tog vi av oss våra förlovningsringar men svor på att vi föralltid skulle vara vänner.

Jag är väldigt glad att min första kärlek var just den här mannen. Jag utvecklades väldigt som person och vårat förhållande har lärt mig mycket som jag kommer bära med mig vidare i livet och till nästa förhållande. Både bra och dåliga erfarenheter, att ge och ta och att älska i vått och torrt. Så jag är tacksam. Och glad för att det slutade så fint!

Vi var så unga och vi trodde vi visste allt om livet. Idag vet jag mer än så.

Om ni undrar vem jag är så ska jag försöka berätta, även fast jag inte vet det själv till hundra procent. Frågan är om man någonsin verkligen lär känna sig själv? Jag är syster, jag är dotter, jag är moster, jag är systerdotter och brorsdotter, jag är sondotter och dotterdotter. Jag är Louise.

Jag är utbildad undersköterska och jobbar som det. Det har jag gjort i perioder sedan jag gick ut gymnasiet. Samtidigt pluggar jag heltid vid Örebro Universitet till svensklärare. Tanken är att jag ska ta min examen år 2014. Mina huvudämnen kommer att vara svenska samt svenska som andra språk. Jag funderar även på att plugga så jag blir behörig lärare även för engelska.

Sedan är planen att plugga vidare till specialpedagog. Innan dess ska man dock ha jobbat som behörig lärare i minst tre år, då skulle jag vilja prova att åka utomlands och jobba. I sådana fall kommer jag satsa på att ta en examen i TEFL (teaching english as a foreign language) och rikta in mig på u-länder.

Drömmar jag drömmer som känns väldigt avlägsna är att under en tid få arbeta som reseledare. Kanske arbeta som au pair ett halvår i USA eller England för att förbättra min engelska, varför inte i Frankrike för att få chansen att lära mig franska. Jag vill studera utomlands och jag vill skriva reseguider. Men min största dröm är trots allt att resa landvägen ifrån Thailand till Indien, genom Kambodja, Vietnamn, Laos, Bangladesh, Burma och Kina.

Jag har varit i Afrika, i Asien och i Europa. Jag siktar på att besöka alla världsdelar, helst alla världens länder, innan mitt liv når sitt slut.

Jag längtar efter den dagen då jag kan skaffa en egen hund och det kommer definitvt bli en rottweiler, som är min favoritras. Eventuellt kommer jag att börja ställa ut labradorer inom en snar framtid. Hoppas!

Förr skrev jag mycket, jag har faktiskt blivit publicerad i en bok för ganska länge sedan, jag tror det var 2005. Skrivandet har jag tyvärr lagt på hyllan, bortsett ifrån bloggen. Jag tycker också om musik och har spelat in några låtar i en hemmastudio -07.

För att knyta ihop säcken om mig själv nu när jag tagit upp det mest centrala i mitt liv, vilket är min familj, resorna och framtiden, så kan jag avsluta med att berätta att jag älskar mat. Hade jag inte haft i alla fall lite självrespekt så hade jag vägt 150 kg vid den här tidpunkten ;)

Just det. Jag glömde berätta att jag är ett oktoberbarn, av årsmodell 89.

Dagen började med att Bessy puttade ur mig ur sängen. Jag vaknade av mitt duns i golvet. Sedan vid 6.30 skjusade pappa mig till Örebro, jag började jobba kl 7. Jobbet bjöd på julfrukost, det tackar jag för :) Så jag jobbade i sju timmar, var och hälsade på på "min" avdelning på rasten också. Mysigt!

Efter jobbet kom pappa och skjusade hem mig, så jag lastade av mina saker och sen åkte jag raka vägen till universitetet, eller ja, hem till Jessica men hon bor alldeles bredvid. Så skrev vi på våran uppsats i ca två timmar och därefter tog vi en promenad till Friskis.


Ca 75 min senare var vi klar där, så då tog vi oss en kall promenad till ÖoB. Fyndade bland annat 30 st ägg för 27 kr. Det blir omelett, stekt ägg, kokt ägg, äggröra etc. Kanske en eller annan sockerkaka också? Jessica gnällde över att jag lurade henne att shoppa och jag gnällde över att jag inte hade shoppat något om hon inte tagit med mig dit ;)

Efter att vi äntligen blivit klarat - och synat kvittona noga, handlade vi verkligen för så mycket!? Så tog vi en promenad till en busshållplats längre bort där jag gick på bussen och hon gick hem.

När jag kom hem ställde jag mig direkt på spisen. Det blev potatisgratäng med kyckling i dijonsenapsås. Jag blandade MYCKET dijon med créme fraich, svartpeppar, basilika, mjölk och en skvätt citronsaft. Gott! Mätt och belåten orkade jag inte ens titta på chipspåsen jag hade köpt.

Efter det putsade jag speglar, skurade spis, badrum och diskbänk. Smådammade lite, dammsög och torkade golven i hela stora lägenheten. Klockan 22.00 när allt var klart så var jag så trött att jag satte mig vid datorn med en ansiktsmask.

Sedan satt jag vid datorn tills jag skulle lägga mig. Att sitta vid datorn är mitt sätt att koppla av! Så skönt så.

Nu ska jag strax fara iväg och vara lektant på min systersons pyjamas/discoparty, ikväll ska jag dricka vin med tjejerna! Det blir mysigt. Hej svejs!

Jag ryser av välbehag när jag hör den här låten. Jag minns min egen skepsis första gången den av oförklarlig anledning spelades upp i mina högtalare. Nu skulle jag kunna lyssna på den tusen gånger om.

Har du spotify, klicka här för att lyssna på låten.

Jag vet inte vad det är. På något sätt ger de sköna lugna tonerna i låten en inre trygghet. Texten berör lite extra på vissa ställen och till och med när jag sitter ned här i soffan så spritter det i kroppen efter att hoppa upp och ta några mjuka salsasteg (ja, jag kan grundstegen). Jag blir lugn av låten, samtidigt som jag blir glad och en smula rörd. Den här vill jag spela för gamlingarna på jobbet, jag vill sjunga den dansandes längst en strand i Rio, jag vill dricka vin och småprata till den, jag vill skriva, jag vill skratta, jag vill gråta, spela instrument och ropa glädjeskrik och skrik av svår inre smärta. Det är vemodighet, ett skratt som inte kommer hela vägen fram, en tår som inte kommer hela vägen ut...Det är...Någonstans mellan två sinnestämningar som jag inte kan beskriva i ord och jag tror varje plats och tillfälle spelar stor roll in på hur man känner för låten. Lyssna, lär, njut och känn in dina egna känslor i musiken, gör den till din egna unika!

De stycken som är markerade med fet stil är mina favoriter. SHOOT!